Återbesök nr 1
Idag torsdag så var jag på återbesök nr 1 och träffade 1 av de läkare/kirurger som var med på min operation.
Gillade igentligen inte att det var hon utan jag ville ha träffat dr Per istället men han är ju för upptagen av sig så det blev dr HON istället. Det var även hon som gjorde bedömningen på mig om ja skulle få min operation eller inte. Denna hon har jag olika åsikter om osv men det tänker jag inte ta här. Det får bli en annan gång på någon annan planet. Skit samma nu. Jag fick även träffa sköterskan Eva innan dr HON kom.
Vi mätte midjemåttet och jag fick väga mig. När Dr HON kommer in så frågar hon hur det är och känner på min mage så det inte har blivit några bråck i magen p mig efter operationen. Det hade det som tur inte blivit utan allt kändes fint sa hon. Får lita på det och jag har ju inte några besvär så det stämmer nog. :)
Mötet var över på 30 min, när jag kom ut ur rummet så var hela väntrummet fullt med tjockisar. Snacka om att det går som på ett löpande band. Man är som kossor som ska in i fabriken och mjölkas. :))
Nåväl...midjemåttet var detta 110vid inskrivningen den 21/9-2010 110 och nu låg det på 103 så hela 7 cm i midjan på 2 månader.
Vikten samma dato var 1 kilo mindre än vad jag trodde så det var ju iof bra så sammanlagt nu så har jag tappat 12 kilo och inte 13 kg som jag trodde. Gud ja blir så jävla förvirrad på mig själv, fattar inte vart ja fått invägninssiffran ifrån men det som stod på skärmen idag per den 21:e får jag ju lita på liksom.
Ja ja.. what ever. Det känns ju bättre i huvet med 14 kilo än 12 av ngn anledning. Men men...sköterskan Eva hon sa det att de som väger mkt mkt mera än mig tappar mkt mkt mera efteråt så ja tillhörde inte den kategorin tyckte hon. De som väger "lite" vid operationsdagen ja de går det trögare för. Nåväl... jag ÄR glad för varje kilo nedåt och även om det går trögt så tröstar jag mig med att mitt skinn hänger med på ett bättre sätt osv. Och så tänker jag att 6 kilo per månad ja men det e ju bra ju. :) Och man märker ju på måtten, kläder o mina stövlar som går p smidigt runt vaden numra :)
Efter besöket på sjukhuset så vandrade jag hemåt, stannade till i kyrkan och tände ett varsitt ljus för min älskade mormor och morfar. Min mormor som stod mig mkt mkt nära gick ju bort för 6 mån sedan.
///
LOVE
M
Gillade igentligen inte att det var hon utan jag ville ha träffat dr Per istället men han är ju för upptagen av sig så det blev dr HON istället. Det var även hon som gjorde bedömningen på mig om ja skulle få min operation eller inte. Denna hon har jag olika åsikter om osv men det tänker jag inte ta här. Det får bli en annan gång på någon annan planet. Skit samma nu. Jag fick även träffa sköterskan Eva innan dr HON kom.
Vi mätte midjemåttet och jag fick väga mig. När Dr HON kommer in så frågar hon hur det är och känner på min mage så det inte har blivit några bråck i magen p mig efter operationen. Det hade det som tur inte blivit utan allt kändes fint sa hon. Får lita på det och jag har ju inte några besvär så det stämmer nog. :)
Mötet var över på 30 min, när jag kom ut ur rummet så var hela väntrummet fullt med tjockisar. Snacka om att det går som på ett löpande band. Man är som kossor som ska in i fabriken och mjölkas. :))
Nåväl...midjemåttet var detta 110vid inskrivningen den 21/9-2010 110 och nu låg det på 103 så hela 7 cm i midjan på 2 månader.
Vikten samma dato var 1 kilo mindre än vad jag trodde så det var ju iof bra så sammanlagt nu så har jag tappat 12 kilo och inte 13 kg som jag trodde. Gud ja blir så jävla förvirrad på mig själv, fattar inte vart ja fått invägninssiffran ifrån men det som stod på skärmen idag per den 21:e får jag ju lita på liksom.
Ja ja.. what ever. Det känns ju bättre i huvet med 14 kilo än 12 av ngn anledning. Men men...sköterskan Eva hon sa det att de som väger mkt mkt mera än mig tappar mkt mkt mera efteråt så ja tillhörde inte den kategorin tyckte hon. De som väger "lite" vid operationsdagen ja de går det trögare för. Nåväl... jag ÄR glad för varje kilo nedåt och även om det går trögt så tröstar jag mig med att mitt skinn hänger med på ett bättre sätt osv. Och så tänker jag att 6 kilo per månad ja men det e ju bra ju. :) Och man märker ju på måtten, kläder o mina stövlar som går p smidigt runt vaden numra :)
Efter besöket på sjukhuset så vandrade jag hemåt, stannade till i kyrkan och tände ett varsitt ljus för min älskade mormor och morfar. Min mormor som stod mig mkt mkt nära gick ju bort för 6 mån sedan.
///
LOVE
M
Kommentarer
Postat av: Imsavimsa
Grattis till vikt o mått :). O du har helt rätt om att det är bättre det går lugnt. O så jäkla lugnt går det ju inte heller, eller?! Det kommer bli så himla bra :).
Kram från mig som sitter i Bollnäs o tittar ut på ett tätt snöfall :)
Postat av: Annika
Din viktminskning är jättebra! Tvivla inte..
Trackback
