Malladelicious

Man kan ju undra vad det är för fel på en del människor.

Jag brukar ha en stor portion av medmänsklighet, tålamod mm MEN en del hundägare tar fan i mig priset i dumhet eller vad man nu ska kalla det.
Kanske okunskap?!

Låt mig berätta, igår kväll var jag ute med min hund på den vanliga kvällspromenaden.
Då jag är på väg ner till parken ser jag att det kommer en hund med sin ägare några meter bakom mig.
Jag fortsätter att gå nedåt parken och ser att hundägaren även väljer att gå samma väg som mig.
FAST han har så många andra val av väg att gå och välja mellan så måste han givetvis gå bakom oss.
Han närmar sig med raska steg oss, jag går fortare med Mia, hon nästan flyger efter mig i sitt koppel.
Jag väljer att raska på så här för att jag ser att jag längre fram kan välja sida mellan en stor snövall mitt i promenaden. Och jag har bestämt mig för att ta den högra sidan om vallen.
På så sätt så kommer ju Mia inte se hunden lika bra och få sitt psykbryt på den stora hunden.

Mia har fortfarande fullt sjå att lukta på alla gula äckliga pissfläckar i snön så hon har fortfarande inte sett hunden bakom oss.
Jag vet detta kommer gå åt helvete om denna hund kommer upp i samma höjd som oss då Mia fullkomligt hatar större hundar och hon får ett skällutbrott hur många ggr jag än säger ett bestämt NEJ till henne.
 
Okey….vi kommer fram till den stora snövallen som delar av själva stora promenadgatan och jag väljer att gå på höger sida och vad tror ni hundägaren bakom mig också väljer…JO SAMMA JÄVLA SIDA!! Jag raskar då på ännu mera då Mia har fått upp sina ögon på vad som komma skall.
I slutet av denna snövall och promenad delar sig vägen och promenaden och man kan välja att gå till höger utmed Nyköpings ån eller till vänster på en gata.
Jag ser att han kommer inte välja vänster sida så jag jag tar bestämda steg ner mot vänster så får han den där jävla hundmänniskan välja höger sidan där jag tänkt gå som vanlig med Mia :)
 Men när jag väl börjar gå där på gatan (där vi aldrig går annars) så får jag en magkänsla av att nä jag vill inte gå den här gatan fram utan jag vill gå ut med ån så som jag brukar göra varje kväll. Så jag tar och vänder oss om och börjar gå nedåt promenaden. Stannar till i några minuter då jag vill vara säker på att han med sin hund kommit en rejäl bit framåt.

När jag väl är på å promenaden igen så ser jag honom långt därframme med sin hund. Skönt tänker jag nu får vi lite lugn och ro och vi kan promenara i våran takt osv. MEN 
sååååå ser den jäveln mig och Mia. Gissa vem som då helt plötsligt börjar att gå sakta igen? JO HAN med stora hunden!!!! Så sakta har han inte gått på hela den tiden då han gick bakom oss.
Nääää då minsann då gick han så jävla snabbt bakom oss så hans el hundens ben inte ens hann med.

Vad fan är det frågom om tänkte jag?

 Om han nu sökte kontakt med mig eller att han tänkte att hans hund ville hälsa på Mia eller om det blev ett måste för honom att han skulle gå före oss eller att han såg att jag var besvärad när vi gick framför honom och han ville göa sig lite lustig bara...tjaa inte fan vet jag men knepig situation var det iallfall.

Jaaa.... jag blir lite stressad då det går någon bakom med bestämda stressande steg som dessutom har en stor hund då jag vet min hund kommer bli galen och jag in i det sista försöker undvika sådana situationer med Mia. Ibland orkar jag inte bry mig om hennes skällpsykbryt, alltså det rör mig inte i ryggen och jag säger ifrån till henne men ibland känns det lite små jobbigt o stressigt när jag vet hur hon kommer reagera. Och om då jag försöker undvika vissa situationer så är det ju upp till mig och ibland markerar jag detta tydligt till andra hundägare men det är som om de inte förstår.

Kan inte förstå mig på vissa hundägare, detta fenomen eller vad det nu är har hänt såå många ggr tidigare. Många hundägare tror att det är okey att busa sin hund på min eller bara få för sig att gå fram. Bara för att deras hund gillar att hälsa på alla hundar så betyder det ju inte att just min hund gillar det. Kan de fan inte tänka så långt eller vad är det för fel? Kan man liksom inte fråga först? Man kan väl fråga - Kan de få hälsa på varandra ?

Eller nåt i den stilen. Man kan väl inte bara förutsätta att man har en hund som älskar andra hundar och att alla hundar är så. Min hund är inte sådan, en del hundar går bra men andra inte. Precis som människan så är även hundar egna individer med olika personligheter.

Just vad den här hundägaren igår kväll höll på med förstår jag verkl inte och kommer inte göra heller, men skit samma!

Sedan har vi dessa föräldrar som inte lär sina barn att först fråga om de får hälsa på hunden utan även där bara förutsätter att det är okey att busa ungen på min hund. Jag fullkomligt avskyr detta!!!

Lär för fan ungarna att ha respekt för djuren och att de skall fråga först om det är okey att hälsa på hunden osv.

Det är även en annan sak som jag sett hos vissa hundägare som fått mig att fundera på hur det är ställt i huvudet på dom. Vissa hundägare som har små hundar anser sig inte att de behöver ta upp efter sina hundar bara för att hundskiten är av mindre storlek. Men ÖHHHhhh hur fan resonerar man då?
Det är även tyvärr så att även hundägare till mellan/stor hund fullständigt skiter i att ta upp efter sin hund.
Det är så himla vidrigt när det ligger stora el små högar av hundbajs där man promenerar.

Nu har jag skällt och konstaterat klart om detta för idag!

Hasta la vista!

Yours,
Malin :)