Sorg!
Fick i Söndag´s åka upp akut till min mormor i Karlstad, hon ligger på lasarettet då hon inte har långt kvar här i jordelivet.
Det var ingen vacker syn att se sin lilla mormor, alltså hon har ansiktet fullt med blodiga sår och det är blåmärken i stort sett överallt på henne.
Det var en enorm jobbig känsla att äntra hennes rum och jag bröt totalt ihop fast jag ville vara stark inför mormor. Men det gick bara inte...tårarna flödade.
Vi vet ju inte om hon hör oss eller vad hon uppfattar men man skall aldrig prata el så över huvuet på någon annan människa oavsett om man ligger inför döden eller ej.
Jag avskyr tanken på att säga farväl till henne, jag bara vill inte!!!
Vill kunna rädda henne med alla medel bara jag/vi kan få behålla henne ett litet tag till.
Tankarna och känslorna bara är så stora och påtagliga, likaså ångesten.
Lilla lilla goa mormor...jag vill inte men måste släppa dig vidare.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Sänder en tanke.
Postat av: Annika
usch fy fy fy fy så jobbigt........att se en sådan kär person ligga hjälplös...är helt belamrande..usch fy.....kramar till dig
Postat av: D
kram
Postat av: Madde
Styrkekram!
Postat av: Ka
Det är inte lätt nej. Jag har inte varit med om något sådant än, Pappa e dålig men stabil än sålänge! Vill inte heller! Var rädd om dig även om livet har "sin gång"!
KRAMAR
Postat av: Ka
Nä det är inte jobbigt att kommentera heller.....måste ha tänkt på någon annan blogg!
Kramar igen till dig och mormor! <3
Postat av: Annika
tänker på dig!
Postat av: Malin
TACK ALLA SOM HAR SKRIVIT TILL MIG OCH SÄNT EN TANKE.
//Malin
Trackback
Fick i Söndag´s åka upp akut till min mormor i Karlstad, hon ligger på lasarettet då hon inte har långt kvar här i jordelivet.
Det var ingen vacker syn att se sin lilla mormor, alltså hon har ansiktet fullt med blodiga sår och det är blåmärken i stort sett överallt på henne.
Det var en enorm jobbig känsla att äntra hennes rum och jag bröt totalt ihop fast jag ville vara stark inför mormor. Men det gick bara inte...tårarna flödade.
Vi vet ju inte om hon hör oss eller vad hon uppfattar men man skall aldrig prata el så över huvuet på någon annan människa oavsett om man ligger inför döden eller ej.
Jag avskyr tanken på att säga farväl till henne, jag bara vill inte!!!
Vill kunna rädda henne med alla medel bara jag/vi kan få behålla henne ett litet tag till.
Tankarna och känslorna bara är så stora och påtagliga, likaså ångesten.
Lilla lilla goa mormor...jag vill inte men måste släppa dig vidare.
KRAMAR
Kramar igen till dig och mormor! <3
TACK ALLA SOM HAR SKRIVIT TILL MIG OCH SÄNT EN TANKE.
//Malin
